Lie Down in the Light - Bonnie 'Prince' Billy

Jag har läst att när man har en sång på hjärnan, en sån som bara snurrar i huvudet hela dagen så att man kan bli tokig, så är det för att hjärnan har fått för sig att det är något viktigt med sången som den ska ta reda på. Därför ska man lyssna igenom hela sången en gång så att hjärnan verkligen får höra om det är något viktigt.

Jag har haft "So Everyone" i huvudet i flera dagar och jag har verkligen lyssnat på den också. Utan att bli "färdig" med den, utan att tröttna.

Det är inte så att det är det enda som är bra här, men just spår 3 är liksom oslagbart bra. Med snuskig text som vanligt med den skäggiga, ganska osexiga Will Oldham.

O take it O take me
O Take it so easy
O make it O make me
O kneel down and please me
O Lady O Boy
Show how you want me
and do it so everyone sees me

Men spår efter spår växer. Will Oldham låter glad, texterna handlar om nyförälskelse och att vara kristen, han sjunger bättre än någonsin, det är melodiöst och glatt och somrigt och ändå precis sådär lagom skevt och äkta som man vill ha det. Det låter som att Oldham satt sig i studion och sjungit lite på måfå fast med en väldig känsla så att sångerna låter som om de är alternativa tagningar eller till och med covers på mer perfekta sånger. Fast om det var så, skulle ju just de här alternativa tagningarna vara de man föredrog.

Bästa skivan sedan "Ease Down the Road", en ljus tvilling till "I See a Darkness"